Onegin

Onegin med Den Kongelige Ballet, Gudrun Bojesen och Kenneth Greve i slutscenen. Fotograf Henrik Stenberg,

Olgas fästman Lenskij kommer på besök med sin vän Eugen Onegin. Medan Olga och Lenskij gläds i sin unga förälskelse promenerar Tatjana med den stilige världsmannen Onegin, som hon beundrar.

Onegin finner däremot Olga blyg och barnslig och förblir oberörd av hennes beundran.
När Tatjana blir ensam på sin kammare, drömmer hon om Onegin och skriver ett brev till honom.

Akt II: Tatjanas födelsedag firas med en stor fest hos Larinas  med dans och glada lekar. Olga roar sig med Lenskij, medan Tatjana håller sig i bakgrunden. Onegin anländer och Tatjana är spänd på hur han skall reagera på hennes brev.

De träffas ensamma och Onegin vill ge brevet tillbaka, men Tajana vägrar förstå. Onegin river då brutalt brevet i bitar och pressar det i Tatjanas händer.

För att bryta den tryckta stämningen flörtar Onegin vilt med Olga och drar henne in i dansen. Tatjana blir förtvivlad och Lenskij rasar av svartsjuka. I vredesmod utmanar han Onegin på duell.

En dimmig morgon kommer Lenskij till platsen för duellen och uttrycker sin förtvivlan. Onegin och sekundanterna anländer liksom Tatjana och Olga, som förgäves försöker stoppa duellen. I duellen blir Lenskij dödad.

Akt III: 10 år har gått. Stor fest i fursteparet Gremins ståtliga palats. Fursten presenterar stolt sin hustru – Tatjana. Ovetande om äktenskapet anländer Onegin till festen. Han återser till sin förvåning Tatjana som huset värdinna. I ett pas de deux visar Gremin sin stora kärlek till Tatjana. Onegin är trött på sitt tomma liv och minns sin ungdom och sitt utsvävande liv bland societetens damer och inser sitt stora misstag när han avvisade Tatjana.

Tatjana får dagen därpå ett brev från Onegin som ber att få besöka henne och hennes förträngda känslor väcks till liv. Fursten skall bege sig till sitt regemente och Tatjana ber honom stanna, då hon inte vill bli ensam med Onegin, men Gremin måste följa sin plikt.

När Onegin kommer bönfaller han Tatjana att ta honom tillbaka och överöser henne med stormande känslor. Tatjana blir djupt berörd och känner hur hennes dragning till Onegin är på väg att övervinna hennes motstånd. Förtvivlad måste hon dock följa sina plikter mot maken och avvisar Onegin –  tillintetgjord står hon ensam kvar.
––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––
Baletten, som bygger på Aleksandr Pusjkins versroman, hade premiär i Stuttgart 1965. Koreografin är av John Cranko (1927-73) och musiken är sammanställd av stycken ur Tjajkovskijs produktion och scenografin är av den framstående scenografen Jürgen Rose.

Den gjorde omedelbar succé och har givits på många teatrar sedan dess, bland andra i München  1972, Kgl Baletten i Stockholm 1976, Australian Ballet 1976, London Festival Ballet 1983 och Den Kongelige Ballet 1991

Även om baletten följer samma dramaturgi som Tjajkovskijs opera Eugen Onegin, förekommer ingen musik ur operan i baletten, då man inte ville att publiken skulle sakna sången till operans kända musik.