Nötknäpparen

Snödrottningen (Sarah Fontaine) och Snöflingornas dans hör till de mest klassiska inslagen i Pär Isbergs Nötknäpparen. Fotograf Hans Nilsson

När gästerna gått och alla gått till sängs tassar Clara in för att hämta sin julklapp Nötknäpparen. Hon somnar under granen med den i famnen och drömmer:

En skock råttor dyker upp och attackerar henne men Fritz och nötknäpparen, som i drömmen fått liv, försvarar henne. När de jagats på flykten förvandlas nötknäpparen till en vacker prins, som tar Clara med på en resa till - - -

Akt 2 –  - - - sagans land. Där möter hon en mängd fantasifulla figurer (varierar från uppsättning till uppsättning) som snöflingor, dockor. leksaker, godsaker, blommor och annat, som dyker upp i hennes dröm och dansar för henne. Till sist ser hon den sköna Sockerfén i ett pas de deux med nötknäpparprinsen.

Clara vaknar och befinner sig åter hemma under granen

Andra kända danser är Snöflingornas dans och Blommornas vals.

Baletten har gjorts i många variationer och koreografer anses kunna behandla temat fritt. Kungliga Balettens version av Pär Isberg från 1995 har t.ex. byggt handlingen på Elsa Beskows barnbok Petters och Lottas jul med Farbror Blå i stället för Drosselmeier och julgransprydnader som drömmens figuranter. Versionen har även givits på GöteborgsOperan.

Tidigare stockholmsuppsättningar har gjorts av Jan Cieplinski/Sven Tropp 1929, Rudolf Nureyev 1967 och Heinz Spoerli 1983.

Nötknäpparen har blivit omåttligt populär och ges vid juletid i mer än 200 versioner världen över. Den utgör grunden för många kompaniers och balettskolors ekonomi.

Den s.k. Nötknäpparsviten är ett konsertarrangemang av en serie nummer ur balettmusiken, ej att förväxla med baletten som heter Nötknäpparen.