Finland: Rikligt utbud i Kuopio, men . . .

Diva med Jorma Uotinen. Fotograf Petri Laitinen, Kuopio Dance Festival 2008

Så det har igen dansats professionellt – och även på basis av hobbyverksamhet – i Kuopio under en hel veckas tid – under ledning av Jorma Uotinen (det konstnärliga) och Anna Pitkänen (verksamhetsledare) – på alla möjliga scener, skolor, restauranger och övriga ställen där man hittat lämpliga utrymmen. Tyvärr saknas det en del lämpliga utrymmen i staden och speciellt i stadskärnan, och man skulle önska att det någon gång blir en förändring av detta.

Ändå har Dansfestivalen i Kuopio lyckats väldigt bra – och som besökare vid festivalen är man tämligen nöjd att det finns ett så stort urval av program. Man har gjort sitt bästa och gjort det som man har förutsättningar till, vid en del av utbudet.

Några stora baletter på Musikcentrums eller Stadsteaterns scener kan man inte mera dansa, dagens åskådarna är vana vid att det finns tillräckligt scenutrymme för sådana. I Kuopio har man därför koncentrerat sig på föreställningar som passar in.  Med nya grupper och danskonstnärer från utlandet samt bekanta och även mindre bekanta uppträdande från hemlandet.

Kibbutz Dance Co i Ekodoom. Fotograf Petri Laitinen, Kuopio Dance Festival 2008

Alldeles allmänt sagt: Det här med dansen – fast man vid festtal talar om den stora betydelsen av sådana här evenemang är det sällan man gör så mycket eller tillräckligt mycket för att förbättra villkoren – och här talar jag allmänt om politik: vad det från statligt och kommunalt håll görs för att bl.a. DANSkulturen ska kunna blomstra. Till exempel saknar  vår huvudstad Helsingfors ett Dansens Hus i stil med det som finns i Stockholm.

Antalet föreställningar i Kuopio var 100, besökarna räknades till 7 000 och kursdeltagare var 650. Av föreställningarna var galan populärast, rapporterar man.

För ivriga festivaldeltagare bjöd Kuopio denna gång på dansevenemang av alla de slag, kurser i olika dansstilar och på olika nivåer, mat, sång och båtturer. På två lite större scener och en del mindre. På sjön Valkeinen har man dock inte mera – sedan början av Jorma Uotinens ledarskap år 2002 – vågat bygga någon tillfällig scen för dansföreställningar, vilket egentligen är synd. Detta därför att den nordiska sommaren ofta ställer till överraskningar, inte så trevliga sådana om man tänker på att scenen borde vara någotsånär torr när det dansas till och med med tåspetsskor – och annars också.

Så Uotinens ivriga försök att en gång i tiden utöka utrymmet till naturen i ett centralt parkområde ledde inte heller till något som kunde ha varit ett tillägg till festivalens scenutbud. Även om alltså bara ett tillfälligt sådant.

Jorma Uotinen. Fotograf Petri Laitinen, Kuopio Dance Festival 2008

Jorma Uotinens fingeravtryck är tydligt. Jorma har ofta fört dansen dit där dans och föreställningar inte traditionellt har setts. Några av oss minns när vi någon gång på 90-talet satt på trapporna till Finska riksdagen i Helsingfors och beundrade dans på en scen byggd på gräsmattan mot Mannerheimvägen och bakom den skimrade Tölöviken – i huvudstadens nästan absoluta centrum. Det faktum att någon enstaka person vågar göra något extra och annorlunda – som också förutsätter att det vidtas extra åtgärder – är beundransvärt.

Tillbaka till Kuopio: Uotinen själv deltog på många sätt, förutom det konstnärliga ledarskapet fungerade han själv som dansare, koreograf, sångare och conferencier. Många uppgifter alltså för en person, och inget illa om det. Uotinen har närmat sig folket, och han har fått sitt hov.

Galaföreställningar i allmänhet och i Kuopio

Det brukar samlas det bästa av möjliga utbudet till gala. I Kuopio gäller det dock tydligen att samla lokala åskådare till evenemangen, så gott det går – och inget illa i det, i och för sig. Som en åskådare som inte bor i Kuopio skulle man önska att det som presenteras under rubriken gala skulle omfatta mer än det som är känt och beundras på ort och ställe. Eller också kunde man döpa galan till Iltamat. Det är finska och betyder i folkminnet närmast en kväll med underhållning – typisk för orter som ligger mera avsides från centra.

Marie Lindqvist och Thomas Lund i Blomsterfesten i Genzano. Fotograf Petri Laitinen, Kuopio Dance Festival 2008

Det är troligt att många trogna balett- och dansvänner, som rest till Kuopio för att se det allra bästa, låtit bli att köpa biljett till galan då programmets innehåll inte motsvarat det som man skulle önska sig att se på en festföreställning.

En lösning kunde vara att byta namnet på dessa kvällar – och eventuellt skapa därtill en riktig gala med fler stjärnor – de bästa talangerna – men det är kanske en ren budgetfråga. Lokala sponsorer? Finns dom?

Kanske kunde det ändå bli en extra satsning till 40-årsfestivalen nästa år?

Ballet du Grand Théâtre de Genève i Paradice. Fotograf Petri Laitinen, Kuopio Dance Festival 2008