Kenneth Kvarnströms comeback som koreograf, unge och efterfrågade Alexander Ekmans första större verk i Sverige tillsammans med Johan Ingers prisbelönta Walking Mad utgör danstrippeln, inspirerad av Ravels Boléro.
Världskoreografen Wim Vandekeybus från Belgien, som under 20 år i stort sett bara gjort kreationer för sitt eget kompani Ultima Vez, kommer till GöteborgsOperan och skapar det ena verket i en tvådelad dansafton kallad Dekadens. Norrmannen Jo Strømgren står för den andra delen.
Det var något av innehållet när de konstnärliga cheferna Madeleine Onne och Menno Feenstra, som båda lämnar Operan vid halvårsskiftet, presenterade säsongen 2008-09. Ny balettchef blir, som tidigare meddelats, fransmannen Marc Ribaud.
”Jag har lagt om repertoaren en hel del”, säger Kenneth Greve som tillträder som balettchef i augusti, men Dinna Bjørns planering påverkar ännu under säsongen 2008–2009. Greve har planer på att bjuda på ”dans över en bred palett”, såväl storslagna balettberättelser som samtida dans.
Silverpokalen – ett vandringspris med anor från 1931 – och penningspriset på 7 000 euro fick denna gång den tyskfödde solistdansaren Nicholas Ziegler, en sofistikerad klassisk dansare.
Båda har utbildats vid Nationaloperans balettskola, bägge har de på 1970-talet dansat vid Finska Nationalbaletten och båda har därefter gjort karriär vid andra kompanier – Elo t.ex. vid Cullberg-baletten och Nederlands Dans Theater - och båda är de produktiva koreografer och har fått internationellt renommé med sina koreografier.
Med medverkan av toppstjärnor inom balett och framstående danskompanier har festivalen utvecklats till en av de mest omfattande och betydelsefulla kulturevenemangen inte bara i Lettland utan i hela den Baltiska regionen. De särskilt inbjudna gästerna inkluderar gruppen Surdance-Tango från Argentina, Vortice Dance Company från Portugal och den amerikanska superstjärnan inom baletten, Rasta Thomas.
Vid sidan av gästspelen arrangeras samtal, seminarier, workshops och utbildningar. Målet är att ge inspiration åt kulturlivet i Göteborg, Sverige och hela Norden samt att fungera som en vitamininjektion och idélampa för publik och utövare av all slags scenkonst.
Neumeiers Josefslegenden med musik av Richard Strauss hade urpremiär i Wien 1977 och ges nu i en bearbetad version. Förklingade fester är en ny balett av Neumeier, också den med Musik av Richard Strauss. Varje år ges ett gästspel av ett inbjudet danskompani. I år är det Stanislawski Ballet från Moskva som ger Svansjön.
Förutom själva tävlingen dansas det även på andra håll i Mora under Stora Daldansen. Varje dag kl 12.00 är det dans på Gågatan med såväl danselever som jazzdans och sällskapsdans. I St Mikaelsskolan ges föreställningar för både skolor och allmänhet.
Det blev en lång kväll för festpubliken – och förstås även för artisterna, men vad gör man inte när invigningsdagen är så efterlängtad. Efter 49 år i en – visserligen rätt stor – biograflokal som alls inte hade utrymme för opera- och balett, står det bländvita huset, ritat av världsberömda arkitektkontoret Snøhetta, redo att möta publiken.
Höjdpunkter kommer att vara Les Ballets Jazz de Montréal med ett nytt verk av Aszure Barton, just nu verksam vid Mikhail Baryshnikovs Arts Centre i New York, och Compagnie Marie Chouinard med en koreografi samproducerad med Canada Dance Festival, the National Arts Centre, och Banff Centre for the Arts.
Det blir också en hedersföreställning till Marie Chouinard, som firar 30 år som koreograf. Dessutom gratis utomhusföreställningar, en konferens om danslitteratur föreläsningar mm.
Festivalen omfattar fler än 400 studenter från hela världen och en lärarkår på 50. Kursplanen omfattar dansmedicin och kroppsterapi liksom repertoar, komposition och alla de främsta dansteknikerna. Workshops anordnas och föreställningar ges med professionella danskompanier.
Till St. Michel och Mikaeli-salen hade de De hade bjudit den världsberömda Eifman Ballet och Vladimir Malakhov med Nadja Saidakova från Berliner Staatsballett. I biljettpriset ingick en supé eller lunch i rysk stil på ort och ställe, vilket gjorde det hela extra festligt för alla deltagarna.
Kim Savéus who tragically took his own life was not only one of Sweden’s most gifted dancers but also a greatly loved artist whose presence inspired everyone he worked with. Despite his talents, his career seemed blighted and he never achieved the status he deserved.
He studied at the Royal Swedish Ballet School where his teacher Donald Kirkpatrick said he was one of the most talented students he had ever worked with. His great love was ballet and although rather a shy student he had a wonderful personality on stage. He was a Prix de Lausanne finalist, silver medallist at Helsinki International Competition and a gold medallist at Stora Daldansen in Sweden.
Till nypremiären i Stockholm den 29 april kommer publiken att få återse en av balettens stora stjärnor. Mariane Orlando kommer nämligen att att framträda som drottningen i ett antal föreställningar och hon följer även med på turnén till Kina. Senast Mariane Orlando agerade drottning var i Törnrosa vid Balettklubbens 10-årsjubileum 1985.
Mats Ek skapar en ny stor balett till Brahms (1833-97) violinkonsert. Nils Christe gör också ny koreografi för Kungliga Baletten till Philip Glass (1937-) tredje symfoni. I Sabrina Matthews verk delar två danspar och två sångsolister scenen i nära samarbete till Giovanni Battista Pergolesis (1710-36) känsloladdade Stabat Mater.
Programmet utvidgas nu till drama a la Eifman, från de traditionellt sedda Svansjön (vid balettfestens början 1995 de vita akterna, senare 2005 och 2007 i sin helhet), Giselle (1995, 2 akten, senare komplett 2001, 2004), och allt från Bajadären, Askungen, Sylfiden och Sylfiderna upp till galaföreställningar och små balettsuites, med världsstjärnor och etablerade solister som t.ex. Maja Plisetskaja, Vladimir Malakhov, Julie Kent, Lucia Lacarra, Svetlana Zakharova och Farukh Ruzimatov.
